Begreppet ”religion” och Rothstein

Det hann inte gå speciellt lång tid efter mitt förra inlägg, som skrevs som en reaktion på bedrövlig journalistik kring religion och yttrandefrihet av en sportjournalist. Så dyker Bo Rothstein upp med en debattartikel som i många avseenden gör sig skyldig till samma kategorimisstag som sportjournalisten gjort. Tyvärr så märker jag att en professor som Rothstein inte är det minsta intresserad av att ta åt sig av den kritik som mötte hans artikel. Precis på samma sätt som i tidigare fall bemöts kritiken av förlöjliganden och hån.

Många som gjort sig kända som ateister går ut och applåderar Rothsteins artikel. Det som förvånar mig är att ingen av dessa verkar ta kritiken mot vetenskapliga metoden på allvar. Ett så grovt misstag som att använda ett begrepp som ”religion” utan att tvärvetenskapligt, kolla upp med religionsvetare, eller sociologer, hur och om det begreppet är användbart.

Sedan kan jag undra över vilka som Rothstein väljer att gå i svaromål mot. Alla debattinläggen var inte lika geniala som t ex. Joel Halldorfs.

Men jag tycker mig märka en total frånvaro av självkritik i religionskritikernas hörna. En påstådd vetenskaplighet som inte verkar bry sig om att bemöta kritik med vetenskapliga argument. Det är inte förvånande att Rothstein avfärdar alla teologer, eftersom han började med att avfärda alla ”religiösa”, vad nu det begreppet omfattar.

Enligt upplysningsidealen så skall ju den upplysta människan söka sanningen, och inte låta traditioner eller myter stå i vägen för detta. Men det verkar vara av yttersta vikt att begreppet ”religion” får behålla sin roll som inklusivt begrepp för allt som är dåligt med människors tro. Det är praktiskt att peta in allt ont där för att sedan kunna avfärda detta. Att det sedan har skrivits hyllmeter med vetenskapliga böcker om problematiken kring det här begreppet är man inte ens intresserad av. Jag misstänker att Bo Rothstein, Dilsa Demiribag Sten och Christer Sturmark inte läser den typen av litteratur. De har sin egen ”kanon” som är helig för dem. Det finns inte ens en tillstymmelse till att vilja förstå sin meningsmotståndare. Det är bara på ytan som man låtsas intresserad, om ens det.

Det verkar som man är rädd för att ge ”religion” eller ”religiösa” någon form av legitimitet. Dessutom är man livrädd för att hamna i sitt eget fack. För vad vore mer demoraliserande för denna anti-religiösa rörelse än om det visade sig att de själva är ”religiösa”. Men betänk ironin i att Sturmark faktiskt försökt få humanisterna att registreras som ett trossamfund.

Bästa sammanfattningen av Rothsteins argumentation, för det är vad det är, hittade jag som en kort kommentar någonstans på internet. Det finns väldigt många sjuka och många dör på sjukhus, alltså är det farligt för hälsan på ett sjukhus. Detta är korrelationsproblematiken i ett nötskal. Man behöver inte vara professor för att se det.

Våld och begreppet ”religion”

Det var inte alltid bättre förr. När jag växte upp under 70 och 80 talet så fanns inte de jihadister i Europa som det gör nu, men det innebar inte att det var lugnare då än det är nu. Då fanns istället den politiska extremismen, Eller vad sägs om grupper som 2 juni-rörelsen, Revolutionäre Zellen eller Baader-Meinhof-ligan, senare känt som Röda armé-fraktionen. Bara dom stod för mördandet av 34 människor i politikens namn under några år. Röda Khmererna och Pol Pot tros ha dödat 1.7 miljoner människor.

Trots detta har jag inte sett en enda tidningsrubrik, eller artikel som på grund av detta hävdat att politik skulle vara ren ondska, eller att politikens inflytande i skolorna borde minimeras, eller rent av förbjudas.
Så resonerar man kring religion idag p g a. Religiös extremism. Ironin i att Marxismen lär oss att religion är ett opium för folket.
Men visst ligger det något i det? En död religion, eller den sk. civilreligion är det som får människor som inte tror på Gud att börja vifta och skrika när deras traditioner hotas, som t ex. skolavslutningar i kyrkan. För Rousseau, var civilreligionen avsedd enbart som en form av socialt kit som skulle hjälpa till att förena samhället genom helig auktoritet. Dvs. Att nationalstaten var instiftad av Gud och hade sitt berättigande i något ”större” än att det bara var människors påfund.
Vi uppfostras fortfarande i skolan att tro att religion är roten till mycket ont. Vi får t ex. lära oss att religionen låg till grund för så gott som alla krigen under den ”mörka” medeltiden.
Men modern forskning har visat att krigen under t ex 1500 – 1600 talet inte var explicit religiösa. Skillnader mellan katoliker och protestanter, och protestanter och andra protestanter, var sekundära till målen för de framväxande nationalstaterna och olika politiska tronföljds-intriger. Enkelt uttryckt, den främsta orsaken till dessa krig var politiska, inte religiösa. Det finns inget objektivt, ahistoriskt och transkulturellt väsen som vi kan kalla religion. Vad som kan räknas som religiöst eller sekulärt i en viss kontext är en funktion för politiska konstellationer av makt. Vad är religiöst våld? Vad är religion? Problemet med att definiera religionsbegreppet är väl känt för religionsvetaren. Ett sådant ahistoriskt och universellt begrepp som religion som icke-rationellt och benäget till våld är ett av de grundläggande, och legitimerande myterna i det västerländska samhället.
Hela det sk. upplysningsprojektet resulterade i några av vår tids värsta krig. Men så vill inte den moderna människan se på historien. Ingen gör svepande generaliseringar om politiken utifrån Kalla kriget, Första och Andra världskriget, Pol Pot, eller Röda armé-fraktionen. För i vår tid är politiken modernismens religion. Och dess verkliga fiende är de som inte svär trohet till nationen eller dess ledare.
Vari ligger skillnaden att kriga i Guds namn eller i rättvisans namn? Vad är rättvisa, och vem definierar den? Varför skulle politiskt våld vara mindre problematiskt än religiöst? Och om det finns en skillnad, var finns den?

I Niccolò Machiavellis Fursten kan vi se hur krasst redan den tidens härskare såg på religionen som enbart ett maktmedel. En furstes förmåga att vara flexibel i moraliska frågor upphöjdes till dygd. Machiavellis Fursten är än i denna dag populär läsning bland chefer och ledare. Vad säger det oss om våra upplysta ledare?
Och varför hanterar den moderna människan alla religösa med svepande, universalistiska generaliseringar. Om vi tar kristna som exempel, så är det långt ifrån en homogen grupp. Om du menar att kristna har fel i något, så bör du också kunna definiera vilken kristen grupp du vänder dig mot. Alla tror inte lika!
Om du vänder dig mot religiösa urkunder så bör du specificera vilka du vänder dig mot. En hel del av dessa används i historisk forskning för vår förståelse av sociala, ekonomiska och politiska förutsättningar för dess samtid. Vilket i sin tur ger oss möjlighet till en historisk förståelse av hur vår samtid formats till vad den är idag.
Förutsättningarna för fred och förståelse ligger i förmågan att kunna ge sin medmänniska rätten att bli beskriven på ett sådant sätt att denne känner igen sig själv och sina åsikter. Först då kan vi föra en vettig diskussion om vad som kan anses vara rätt och fel. Denna princip användes av antikens greker, och upphöjdes till rättesnöre av Skolastikerna. Så länge man ser sig själv som förmer än sin meningsmotståndare, och till och med använder nedsättande språk när man talar om ”den andre” så kommer vi aldrig kunna nå fred. Okunskap leder till fruktan, och fruktan till våld. Att inte förstå sin nästa är att sakna kunskap om densamme. Att inte ens vilja försöka förstå verkar vara vår tids stora problematik. Vi tror att vi kan skapa fred och rättvisa, samtidigt som vi fortsätter att se ner på varandra. Att bunta ihop alla religösa i en grupp innebär att du beskyller alla dessa för våld, trots att det är en mindre grupp som gör sig skyldig till detta. Det om något är att bränna broar, inte bygga broar. Dessutom går det också att diskutera huruvida det finns någon grupp utanför gruppen ”religiös”. Många av de idag som kallar sig humanister eller sekulära visar oroväckande tecken på oförmåga att förstå eller acceptera andra. Något som kännetecknar fanatism.

Källor:

The Myth of Religious Violence: Secular Ideology and the Roots of Modern Conflict av William T Cavanaugh http://www.amazon.com/The-Myth-Religious-Violence-Ideology/dp/0195385047

THE PRINCE av Nicolo Machiavelli http://www.gutenberg.org/files/1232/1232-h/1232-h.htm

 

 

 Watch

Vill jag ha en  watch? Ja! Kommer jag att köpa en  watch? Troligtvis inte denna första versionen i alla fall.
ipod nanoRedan när Apple släppte sin iPod nano så satte många den i klockarmband, så även jag. Det var en otroligt praktisk ipod med en massa kul
extrafunktioner. Jag kunde lyssna på musik, kolla tiden och mäta antal steg jag gått. Det fanns olika urtavlor att välja mellan, och du kunde också ha bilder i den. Men lösningen hade sina brister. Det fanns inte plats i den lilla iPoden för WiFi eller blåtand. Klämman på baksidan gjorde den onödigt tjock. Och inte minst, så klarade denna lösningen inte vatten eller fukt. Ja om du inte köpte ett vattäntätt skal som gjorde den ännu tjockare.
Priset vid introduktionen låg på ca 1500 kronor.

Nu har Apple visat upp sin  watch som släpps ”tidigt” 2015. Ingångspriset ligger på 349 dollar. Och om man skall uppskatta det svenska priset så gissar jag att det kommer att landa på ca 3400. Och det för instegsmodellen.
Priset är inte helt tokigt, sett till funktionaliteten i stort. Men, som sagt, kom ihåg att det är priset på minsta modellen. Jämfört med konkurrenternas smartklockor är Apples pris högre. Frågan är om det är befogat?apple-watch1

Det finns mycket att tycka om med nya  watch.
Jag tyckte redan om ipod nano versionen som klocka. Och nya  watch anser jag vara ännu snyggare. Skönheten ligger ju som bekant i betraktarens öga. Det finns ingen expert som har ensamrätt på att tala om vad som är bra eller dålig design, även om det är många av dessa som vill tro det. För mig spelar det ingen roll om ”du” inte tycker den är snygg, jag gör det!

Men! Driftstiden är den avgörande faktorn för en klocka på armen. Jag vill kunna vakna mitt i natten för att titta på min klocka för att se om jag kan fortsätta sova en stund. Jag vill inte behöva ta av den varje kväll för laddning. Batteriteknologin verkar inte vara på plats än för de sk. smarta klockorna.
Sedan har vi vattentålighet. Varför bara göra en klocka vattensäker och inte vattentät? Nej Apple, gör om gör rätt. Jag vill kunna kliva in i duschen utan att behöva tänka på klockan på armen.

Jag kommer säkert att äga en  watch någon gång i framtiden. Men det blir nog kanske version 2 som gäller. Den med längre batteritid och som är vattentät.

Some pictures from above.

Took som pictures from the sky this morning, while the morning mist still lingered. These are snaps from the 1080p film taken with the GoPro. I have played a lot with filters on these. Although the unedited material is maybe more amazing. Sometimes you don’t need to be a good photographer. Nature just gives you something marvelous and breathtaking

Churchfog Motljus & Dimma - Lovö Kyrka Motljus och morgondimma Small small from above TowerTall TT Lovö ChurchTower

 

 

Update: There is som confusion regarding the law in Sweden and taking pictures from a drone. So until it is settled what is legal. I have decided to remove videos and pictures from the sky.

New Paint

Eftersom jag kände mig tvungen att montera in störningsfiltret i min Phantom så passade jag på att måla om överdelen med PlastiDip färg. Det är egentligen plast som man sprayar på som färg. En del målar sina quads i svart eller t o m kamouflagefärg. Om min Phantom krashar så ser jag nog helst att den inte är kamouflagefärgad eller svart. Man vill ju helst hitta den lätt! Första testet med röd färg blev så här. Jag tänkte komplettera med signalgul färg på undersidan så småningom. Fördelen med PlastiDip är att färgen kan dras av om man är missnöjd.

New paint and decals
New paint and decals on my Phantom 2

H3-D3 isärplockad, tear down

I have had two major crashes with my Phantom. Both of these, i suspect, is a combination of faulty GPS information and my inexperience. The Phantom handles the crashes fairly well, although the H3-D3 gimbal is rather fragile. So i have had to tear it down trying to repair it. I decided to share the photos of this in case they can be of any help to other ”crashers” out there. I apologise for the bad focus. Its hard to hold the iPhone with one hand and make sure the gimbal lays still. And the iPhone isn’t really the best camera for extreme closeups.

 

Crashed Phantom
Crashed Phantom! The prop guards took the brunt of force.
Skruva isär H3D3
Remove the plastic cover and gently peel the ribbon cable to the side. Here you find a screw.
Isärplockat
When you separate the camera holder from the motor pin. Be careful not to damage the twisted ribbon cable.
Motorn med pinnen på
This is the motor removed from the gimbal. The metal pin sometimes gets pressed in, or crocked after a crash. You need to make sure the pin isn’t stuck to the PCB.
Motorn i delar
This is the motor without the pin. After my crash this got crocked and I had to lift the pin from the PCB so it could rotate without touching it.
h3d3 motorn borttagen
Here is the motor and PCB mount on the gimbal.

Att flyga quadcopter.

cover@2x-cbfdc23273af09a5181cedb762d97b93Så då har jag haft en Phantom 2 i snart 3 månader, och frågan man ställer sig är: va det värt pengarna? Och en fråga som kanske inte är uppenbar när man sitter och dreglar över en av dessa ”ready to fly” quads. Va det värt besväret?

Om vi börjar med kostnaden. Nja… Alltså tekniken i dom här avancerade leksakerna är förbaskat kool. Och för några år sedan kostade denna bra mycket mer. Men jag kan se hur popularitet och ökad konkurrens kommer pressa priserna, och förbättra tekniken. Så om du inte absolut måste ha en nuuu. Så vänta lite. Det är en hel del ”dolda” kostnader som kommer med nästa frågas svar.

Va det värt besväret? Om jag vetat hur svårt det verkligen kan vara ibland. Och hur mycket strul det kan bli med denna rätt så avancerade teknik. Ja då vet jag inte om jag kanske nöjt mig med en Parrot AR Drone. Krasher och demolerade delar. Som ibland kan vara rätt dyra att ersätta. Obefintlig support från DJI. Hade ett problem med min H3-D3 gimbal som jag fortfarande inte fått något annat än ett automatgenererat svar på. Köp INTE från någon stor handlare som Webhallen eller Dustin. De har bra priser. Men när det strular så kan dom generellt sett inget om quadcopters, gimbals, etc. Och du kommer behöva driva dina support frågor själv gentemot DJI och deras generalagent i Sverige. Och där verkar inte heller finnas någon teknisk kompetens. Bara säljare. Tillslut hamnar du hos DJI Europe, som ligger i Tyskland. Där blir det helt tyst. En dedikerad återförsäljare förstår i alla fall frågan du har om du ringer och säger att det är fel på din gimbal. De andra har ingen aning.

Du kommer att krasha.
Du kommer att krasha.

 

Helikoptern i sig är rätt tålig, det som brukar gå sönder är propellerbladen. Vilka är lätta att byta ut. Men, som för mig, om helikoptern är ett medel för att kunna filma. Ja då måste du hänga på en känslig gimbal som kostar mycket pengar att ersätta. För det verkar inte finnas någon möjlighet att få den reparerad. Sedan är det själva kameran som hänger utan skyddsskal under helikoptern. Och krasha kommer du att göra, det är inte en fråga om, utan när, och hur många gånger!

Om jag inte bodde som jag gör med öppna ytor nära tillhands så vet jag inte om det är värt besväret. Du kan inte tro att du i tättbebyggt område kan lära dig att flyga. Risken att krasha in i något som du inte äger, eller i någon. Är alltför stor. Du måste alltså ta dig till platser där du kan flyga fritt utan risk för dig eller andra.

 

Flamwheel byggsats
Helikopter som måste byggas innan den kan flygas.

 

Phantom säljs som  ”Ready To Fly Charge up, take off”. Men det är antagligen i relation till hur en quadcopter i vanliga fall måste byggas ihop från diverse delar och trimmas in, lödas, skruvas. Ja i jämförelse med dessa så är Phantom bra mycket mer ”ready to fly”. Men den e verkligen inte färdig att flygas rätt ur lådan.

Du måste uppdatera mjukvara, lära dig dess signalsystem som består av blinkande led lampor i grönt, gult och rött. Utan att förstå dom så kommer det gå åt skogen, bokstavligen! Helikoptern kan komma att behöva trimmas in med en mjukvara som är allt annat än lätt att förstå. Och det kan vara så att det behövs göras med två olika program i rätt följd för att allt skall fungera som det ska.

För att du skall bli tillräckligt bra kompis med din helikopter så bör du ha lite elektronisk kunskap, och inte vara rädd för att skruva och pilla. Det är många av de som köper en Phantom som snart lägger ut den på blocket. Inte för att det inte va kul. Men för att det kräver tid och engagemang för att få den i luften och för att hålla den där. Om du dessutom vill ta vackra bilder, eller filma. Då krävs ennu mer!

 

/Micke picke pö