Hackintosh

Jag har en tre år gammal Macbook Pro retina och en mac mini som datorer hemma. Den ena är min primära jobbdator, och Mini’n fungerar som server. Mycket av det jag gör med min Mac är beräkningsintensivt.

processor_heroProgram som Logic och Final Cut används flitigt. Jag är inte någon ”gamer” men gillar att spela Star Craft 2 till och från. Utöver detta så pillas det med 3D och annat grafiskt. Detta innebär att min dator ofta står med fläktarna surrandes. CPU temperaturer som passerar 80 är inget ovanligt. Nu skall här sägas att min maskin står sig bra gentemot de nyare datorerna vad gäller processorkraft. Min 2,7 GHz Intel Core i7 står sig bra trots sina tre år. Jag kanske inte har den senaste koola touchplattan, eller 9 timmars batteridrift. Men det är inget jag lider av. För ett par år sedan testade jag att, ”med skohorn” pressa in Mac OS X på en äldre Dell Latitude D610.

d610Det fungerade bra, men processen att få OS X att rulla på den var mycket pilligt. Nu har det gått ett par år och jag skulle hemskt gärna vilja ha en stationär Mac för de tyngre arbeten, och kanske byta min bärbara 15″ till något mindre. Men som ni vet så kostar en Mac Pro på tok för mycket.Jag har en tid lekt med tanken att bygga en sk. Hackintosh. Dvs. en PC som har Mac OS X som huvud-operativsystem.  Dock så skall det påpekas att ett hemmabygge inte alls behöver bli billigare än en köpt, pålitlig, burk från Apple. Men det Apple inte har idag, är alternativ utanför Mac Mini, iMac och Mac Pro. Det saknas en high end Mac Mini.Ett annat ”hinder” för byggandet har varit PC-världens otroligt fula, fyrkantiga lådor. Det är inget fel på funktionen, men de flesta är enkla boxar, eller så är de överdrivet designade. Få lådor kan matcha Apples design på datorer. Nu öppnade sig dock en möjlighet när jag fick min pappas gamla Power Mac G4 som iofs fortfarande fungerar. Men som inte kan köra nyare programvaror. (För att inte tala om hastigheten på en G4.) 200px-graphiteg4Hursomhelst så är jag nu påväg att försöka ”modda” en gammal Power Mac G4 till en ulv i fårakläder. Min tanke är att utrusta den med en i7 propp och ett modernt grafikkort typ NVDIA Geforce GTX 9X0.

Nog svamlande om backgrund och motiv. Jag tänkte dokumentera delar av resan för eventuellt intresserade. Och som en personlig dagbok för framtiden. Dessa kommer publiceras som bloginlägg här på sajten.

 

Mvh Micke T

 

Dyra webhotell..

Den tjänst som jag betalat 1000 skr till varje år för ca 500mb av sid-innehåll och lite mail får inte längre mina pengar. Det är av en del lättja och en del brist på tid som låtit detta pågå.

Nu är det slut med felriktad bidragsverksamhet. Detta innebär en övergång till bl a. WordPress egen hostingtjänst. Det enda som inte är löst i dagsläget är domännamn och mail. Men vi hittar en lösning snart.

Teism & Ateism i fundamentalistisk form

Det har gått ganska lång tid sedan jag började skriva på det här förhållandevis korta inlägget. Men studier och uppsatsskrivande har kommit emellan.

140 tecken är som gjort för missförstånd, egentligen. Samtidigt så älskar jag att detta tvingar mig att fundera och formulera mig så bra som möjligt. Men ibland så sveps man med i generaliseringarnas flodvågor. Jag skrev:
”Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt. Ateister och fundamentalister sitter i samma båt…” En parafrasering av låten Staten och kapitalet. Anledningen till postningen var att jag just sett ett antal förespråkare för dessa två grupper, ivrigt jagande likasinnade att räkna in till sitt team. Det tog ju inte många sekunder innan jag fick en fråga kring min tweet. Vad har en som inte tror på Gud gemensamt med en som tror på Gud. Är inte de varandras motsatser?!
Först och främst, ingen vill jämföras med IS eller jihadister. Så det här handlar i första hand om två former av -ismer av västerländsk art. Och inte direkt om några personer. Även om dessa två kategorier har sina språkrör. Och det har egentligen inget att göra med någon annan form av fundamentalism än den västerländska formen. Och vi måste kunna ställa saker i proportion till vad de är. Nej jag talar inte om fundamentalister som använder våld och terror för att driva igenom sin sak. Men mer om detta längre ner i texten.

Ordet fundamentalism är ju ett väldigt negativt laddat ord idag, just på grund av att ovan nämnda terrorister fått bli symbolen för fundamentalism. Men så har det inte alltid varit. Den kristna fundamentalismen har sin vagga i 1800 talets protestantism. Den uppstod som en reaktion mot den tidens liberalteologi som uppstått genom nyvunna vetenskapliga rön. Man ville etablera ett antal fundamentala sanningar kring kristen tro som man ansåg liberalteologin hotade. Bl.a. så gav man sig på evolutionen. Man menade, som även många fundamentalistiska kristna än idag menar, att vi kommer från Adam och Eva, och inte från aporna.
Det negativa med fundamentalism ser jag i ett antal metafysiska antaganden om världen. Man skulle kunna säga att de använder samma verktyg i hur de beskriver världen och hur de anser att den fungerar.
En teist och ateist som delar en bokstavlig, icke-meteforisk, kategorisk tolkning av religion kan, menar jag anses vara samma form av fundamentalism.
I grunden skulle jag vilja påstå att båda dessa är effekter av en modernistisk världsbild.
Båda -ismerna ser ett uppsving i en postmodern tid där ”rätt och fel” antas vara var mans personliga smak och val. Och detta ironiskt nog trots att de är reaktioner mot just detta.

För en fundamentalist finns det i allra högsta grad rätt och fel. Och grunden för dessa uppfattningar hämtar man från sin egen tradition, och form av tolkning av världen. För den kristna fundamentalisten så menar man att allt som behövs är Bibeln. Och för den ateistiska fundamentalisten är ”scientismen” motsvarigheten. Både den kristna fundamentalisten och ateisten menar sig läsa t ex. Skapelseberättelsen och förstå den som om det är så författaren menade det. Ordagrant. För ateisten blir det då vetenskapliga rön som ställs mot en bokstavligt tolkad berättelse. Och resultatet blir att denne avfärdar hela bibeln som sagor. För det kristna fundamentalisten så innebär detta att man förkastar vetenskapliga rön, eller menar sig sitta på andra fakta, så att berättelsen kan bekräftas som sann. Ingen av de två vill läsa berättelsen metaforiskt.

De sk. Nya ateisterna drivs av en ”missionsiver” att ”omvända” troende till deras syn på världen. Detta tar sig smått komiska uttryck, som påkostade annonskampanjer som talar om att ”Gud nog inte finns”. Det agnostiska tilläget ”nog” tillkom på inrådan av PR byrån som hjälpte till att utforma kampanjen.
Ett annat exempel på fundamentalism är kategoriseringen. Kristna var inte ens i den tidigaste formen, en enhetlig grupp. Men för den fundamentaliska ateisten är all religion samma sak. Man vill inte tillskriva sin meningsmotståndare rätten att få beskriva sin egen syn på världen. Man menar sig veta bättre vad den religiösa tror, än den troende själv. Detta är samma som t ex. När den kristna fundamentalisten menar sig veta hur tomt och meningslöst liv den icke-troende har. Man tillskriver ”dom andra” egenskaper och man korrelerar mellan godtyckligt uppfattade händelser och beteenden för att bekräfta sin egen syn på världen och på ”dom andra”.
Man kategoriserar andra utanför sin egen definierade grupp, ofta som sämre vetande, eller oupplyst. Sanningarna är självklara för den som är smart nog att se dem, eller för den som fått ”anden”.
I min mening så är detta ett utslag av elitism som har en tendens att frodas i många typer av mänskliga grupperingar, speciellt om man också menar sig sitta på någon form av total, eller omfattande sanning. Jag menar att det alltså inte bara är isolerat till ateisten och teisten, utan detta kan frodas runt fikabordet på en arbetsplats.
En annan fundamentalistisk tendens hos teister och ateister är att försöka omfatta andra i sin grupp, vare sig de vill, eller ens är medvetna om det. Och om det handlar om populära, förebilder. Så renodlar man deras teistiska eller ateistiska sida för att göra denna förebild, till sin.
Exempel på historiska personer som teister gärna vill använda är Martin Luther King, Gandhi, Moder Teresa, Bonhoeffer. Inget fel i det. De nämnda personerna är kända, övertygade troende. Men vad man gör är att man gör om t ex. Bonhoeffer till en konservativ kristen. Dvs. man blundar för liberala drag och förstärker konservativa drag. Men vi ser också hur troende tvättas från sin religion för att passa en ateistisk värld. Martin Luther King jr. beskrivs ofta som en medborgarrättskämpe, som slogs för de svartas rättigheter. Men man låter bli att beröra de faktum att han var en baptist pastor som trodde på Gud. För hur skulle en god person kunna vara troende, om all religion är roten till allt ont i världen.

Ateismen omfattar egentligen ingen homogen grupp människor. Har väl aldrig gjort. Men det har skett en samling kring vissa av vår tids pop-ateister. Eller ”nya ateister” som de ibland kallas.
Ateister som Bertrand Russel som tillhörde sin tids intellektuella, hade en ganska god insikt i vad kristen tro innebar. Till skillnad från många dagens ateister. Det finns också en stor grupp tysta, eller osynliga ateister. Dessa menar att insikten att gud inte finns skapar ett ointresse kring religion så länge som det inte påverkar det sekulära samhället i en negativ riktning.
Ateismen idag är en ”poppis” åsikt bland människor som anser sig upplysta och kloka (vilket ju alla vill vara). Och den fåra av ateism som jag anser dela fundamentalisternas världsbild är just den.
Villigheten att sätta sig in i ”motståndarnas” åsikter är små eller obefintliga. Många ateister drivs av emotionella skäl snarare än faktisk kunskap om ”religion” vilket är väldigt tydligt när man läser förespråkare som Richard Dawkins.

Begreppet ”religion” och Rothstein

Det hann inte gå speciellt lång tid efter mitt förra inlägg, som skrevs som en reaktion på bedrövlig journalistik kring religion och yttrandefrihet av en sportjournalist. Så dyker Bo Rothstein upp med en debattartikel som i många avseenden gör sig skyldig till samma kategorimisstag som sportjournalisten gjort. Tyvärr så märker jag att en professor som Rothstein inte är det minsta intresserad av att ta åt sig av den kritik som mötte hans artikel. Precis på samma sätt som i tidigare fall bemöts kritiken av förlöjliganden och hån.

Många som gjort sig kända som ateister går ut och applåderar Rothsteins artikel. Det som förvånar mig är att ingen av dessa verkar ta kritiken mot vetenskapliga metoden på allvar. Ett så grovt misstag som att använda ett begrepp som ”religion” utan att tvärvetenskapligt, kolla upp med religionsvetare, eller sociologer, hur och om det begreppet är användbart.

Sedan kan jag undra över vilka som Rothstein väljer att gå i svaromål mot. Alla debattinläggen var inte lika geniala som t ex. Joel Halldorfs.

Men jag tycker mig märka en total frånvaro av självkritik i religionskritikernas hörna. En påstådd vetenskaplighet som inte verkar bry sig om att bemöta kritik med vetenskapliga argument. Det är inte förvånande att Rothstein avfärdar alla teologer, eftersom han började med att avfärda alla ”religiösa”, vad nu det begreppet omfattar.

Enligt upplysningsidealen så skall ju den upplysta människan söka sanningen, och inte låta traditioner eller myter stå i vägen för detta. Men det verkar vara av yttersta vikt att begreppet ”religion” får behålla sin roll som inklusivt begrepp för allt som är dåligt med människors tro. Det är praktiskt att peta in allt ont där för att sedan kunna avfärda detta. Att det sedan har skrivits hyllmeter med vetenskapliga böcker om problematiken kring det här begreppet är man inte ens intresserad av. Jag misstänker att Bo Rothstein, Dilsa Demiribag Sten och Christer Sturmark inte läser den typen av litteratur. De har sin egen ”kanon” som är helig för dem. Det finns inte ens en tillstymmelse till att vilja förstå sin meningsmotståndare. Det är bara på ytan som man låtsas intresserad, om ens det.

Det verkar som man är rädd för att ge ”religion” eller ”religiösa” någon form av legitimitet. Dessutom är man livrädd för att hamna i sitt eget fack. För vad vore mer demoraliserande för denna anti-religiösa rörelse än om det visade sig att de själva är ”religiösa”. Men betänk ironin i att Sturmark faktiskt försökt få humanisterna att registreras som ett trossamfund.

Bästa sammanfattningen av Rothsteins argumentation, för det är vad det är, hittade jag som en kort kommentar någonstans på internet. Det finns väldigt många sjuka och många dör på sjukhus, alltså är det farligt för hälsan på ett sjukhus. Detta är korrelationsproblematiken i ett nötskal. Man behöver inte vara professor för att se det.

Våld och begreppet ”religion”

Det var inte alltid bättre förr. När jag växte upp under 70 och 80 talet så fanns inte de jihadister i Europa som det gör nu, men det innebar inte att det var lugnare då än det är nu. Då fanns istället den politiska extremismen, Eller vad sägs om grupper som 2 juni-rörelsen, Revolutionäre Zellen eller Baader-Meinhof-ligan, senare känt som Röda armé-fraktionen. Bara dom stod för mördandet av 34 människor i politikens namn under några år. Röda Khmererna och Pol Pot tros ha dödat 1.7 miljoner människor.

Trots detta har jag inte sett en enda tidningsrubrik, eller artikel som på grund av detta hävdat att politik skulle vara ren ondska, eller att politikens inflytande i skolorna borde minimeras, eller rent av förbjudas.
Så resonerar man kring religion idag p g a. Religiös extremism. Ironin i att Marxismen lär oss att religion är ett opium för folket.
Men visst ligger det något i det? En död religion, eller den sk. civilreligion är det som får människor som inte tror på Gud att börja vifta och skrika när deras traditioner hotas, som t ex. skolavslutningar i kyrkan. För Rousseau, var civilreligionen avsedd enbart som en form av socialt kit som skulle hjälpa till att förena samhället genom helig auktoritet. Dvs. Att nationalstaten var instiftad av Gud och hade sitt berättigande i något ”större” än att det bara var människors påfund.
Vi uppfostras fortfarande i skolan att tro att religion är roten till mycket ont. Vi får t ex. lära oss att religionen låg till grund för så gott som alla krigen under den ”mörka” medeltiden.
Men modern forskning har visat att krigen under t ex 1500 – 1600 talet inte var explicit religiösa. Skillnader mellan katoliker och protestanter, och protestanter och andra protestanter, var sekundära till målen för de framväxande nationalstaterna och olika politiska tronföljds-intriger. Enkelt uttryckt, den främsta orsaken till dessa krig var politiska, inte religiösa. Det finns inget objektivt, ahistoriskt och transkulturellt väsen som vi kan kalla religion. Vad som kan räknas som religiöst eller sekulärt i en viss kontext är en funktion för politiska konstellationer av makt. Vad är religiöst våld? Vad är religion? Problemet med att definiera religionsbegreppet är väl känt för religionsvetaren. Ett sådant ahistoriskt och universellt begrepp som religion som icke-rationellt och benäget till våld är ett av de grundläggande, och legitimerande myterna i det västerländska samhället.
Hela det sk. upplysningsprojektet resulterade i några av vår tids värsta krig. Men så vill inte den moderna människan se på historien. Ingen gör svepande generaliseringar om politiken utifrån Kalla kriget, Första och Andra världskriget, Pol Pot, eller Röda armé-fraktionen. För i vår tid är politiken modernismens religion. Och dess verkliga fiende är de som inte svär trohet till nationen eller dess ledare.
Vari ligger skillnaden att kriga i Guds namn eller i rättvisans namn? Vad är rättvisa, och vem definierar den? Varför skulle politiskt våld vara mindre problematiskt än religiöst? Och om det finns en skillnad, var finns den?

I Niccolò Machiavellis Fursten kan vi se hur krasst redan den tidens härskare såg på religionen som enbart ett maktmedel. En furstes förmåga att vara flexibel i moraliska frågor upphöjdes till dygd. Machiavellis Fursten är än i denna dag populär läsning bland chefer och ledare. Vad säger det oss om våra upplysta ledare?
Och varför hanterar den moderna människan alla religösa med svepande, universalistiska generaliseringar. Om vi tar kristna som exempel, så är det långt ifrån en homogen grupp. Om du menar att kristna har fel i något, så bör du också kunna definiera vilken kristen grupp du vänder dig mot. Alla tror inte lika!
Om du vänder dig mot religiösa urkunder så bör du specificera vilka du vänder dig mot. En hel del av dessa används i historisk forskning för vår förståelse av sociala, ekonomiska och politiska förutsättningar för dess samtid. Vilket i sin tur ger oss möjlighet till en historisk förståelse av hur vår samtid formats till vad den är idag.
Förutsättningarna för fred och förståelse ligger i förmågan att kunna ge sin medmänniska rätten att bli beskriven på ett sådant sätt att denne känner igen sig själv och sina åsikter. Först då kan vi föra en vettig diskussion om vad som kan anses vara rätt och fel. Denna princip användes av antikens greker, och upphöjdes till rättesnöre av Skolastikerna. Så länge man ser sig själv som förmer än sin meningsmotståndare, och till och med använder nedsättande språk när man talar om ”den andre” så kommer vi aldrig kunna nå fred. Okunskap leder till fruktan, och fruktan till våld. Att inte förstå sin nästa är att sakna kunskap om densamme. Att inte ens vilja försöka förstå verkar vara vår tids stora problematik. Vi tror att vi kan skapa fred och rättvisa, samtidigt som vi fortsätter att se ner på varandra. Att bunta ihop alla religösa i en grupp innebär att du beskyller alla dessa för våld, trots att det är en mindre grupp som gör sig skyldig till detta. Det om något är att bränna broar, inte bygga broar. Dessutom går det också att diskutera huruvida det finns någon grupp utanför gruppen ”religiös”. Många av de idag som kallar sig humanister eller sekulära visar oroväckande tecken på oförmåga att förstå eller acceptera andra. Något som kännetecknar fanatism.

Källor:

The Myth of Religious Violence: Secular Ideology and the Roots of Modern Conflict av William T Cavanaugh http://www.amazon.com/The-Myth-Religious-Violence-Ideology/dp/0195385047

THE PRINCE av Nicolo Machiavelli http://www.gutenberg.org/files/1232/1232-h/1232-h.htm

 

 

 Watch

Vill jag ha en  watch? Ja! Kommer jag att köpa en  watch? Troligtvis inte denna första versionen i alla fall.
ipod nanoRedan när Apple släppte sin iPod nano så satte många den i klockarmband, så även jag. Det var en otroligt praktisk ipod med en massa kul
extrafunktioner. Jag kunde lyssna på musik, kolla tiden och mäta antal steg jag gått. Det fanns olika urtavlor att välja mellan, och du kunde också ha bilder i den. Men lösningen hade sina brister. Det fanns inte plats i den lilla iPoden för WiFi eller blåtand. Klämman på baksidan gjorde den onödigt tjock. Och inte minst, så klarade denna lösningen inte vatten eller fukt. Ja om du inte köpte ett vattäntätt skal som gjorde den ännu tjockare.
Priset vid introduktionen låg på ca 1500 kronor.

Nu har Apple visat upp sin  watch som släpps ”tidigt” 2015. Ingångspriset ligger på 349 dollar. Och om man skall uppskatta det svenska priset så gissar jag att det kommer att landa på ca 3400. Och det för instegsmodellen.
Priset är inte helt tokigt, sett till funktionaliteten i stort. Men, som sagt, kom ihåg att det är priset på minsta modellen. Jämfört med konkurrenternas smartklockor är Apples pris högre. Frågan är om det är befogat?apple-watch1

Det finns mycket att tycka om med nya  watch.
Jag tyckte redan om ipod nano versionen som klocka. Och nya  watch anser jag vara ännu snyggare. Skönheten ligger ju som bekant i betraktarens öga. Det finns ingen expert som har ensamrätt på att tala om vad som är bra eller dålig design, även om det är många av dessa som vill tro det. För mig spelar det ingen roll om ”du” inte tycker den är snygg, jag gör det!

Men! Driftstiden är den avgörande faktorn för en klocka på armen. Jag vill kunna vakna mitt i natten för att titta på min klocka för att se om jag kan fortsätta sova en stund. Jag vill inte behöva ta av den varje kväll för laddning. Batteriteknologin verkar inte vara på plats än för de sk. smarta klockorna.
Sedan har vi vattentålighet. Varför bara göra en klocka vattensäker och inte vattentät? Nej Apple, gör om gör rätt. Jag vill kunna kliva in i duschen utan att behöva tänka på klockan på armen.

Jag kommer säkert att äga en  watch någon gång i framtiden. Men det blir nog kanske version 2 som gäller. Den med längre batteritid och som är vattentät.

Some pictures from above.

Took som pictures from the sky this morning, while the morning mist still lingered. These are snaps from the 1080p film taken with the GoPro. I have played a lot with filters on these. Although the unedited material is maybe more amazing. Sometimes you don’t need to be a good photographer. Nature just gives you something marvelous and breathtaking

Churchfog Motljus & Dimma - Lovö Kyrka Motljus och morgondimma Small small from above TowerTall TT Lovö ChurchTower

 

 

Update: There is som confusion regarding the law in Sweden and taking pictures from a drone. So until it is settled what is legal. I have decided to remove videos and pictures from the sky.

New Paint

Eftersom jag kände mig tvungen att montera in störningsfiltret i min Phantom så passade jag på att måla om överdelen med PlastiDip färg. Det är egentligen plast som man sprayar på som färg. En del målar sina quads i svart eller t o m kamouflagefärg. Om min Phantom krashar så ser jag nog helst att den inte är kamouflagefärgad eller svart. Man vill ju helst hitta den lätt! Första testet med röd färg blev så här. Jag tänkte komplettera med signalgul färg på undersidan så småningom. Fördelen med PlastiDip är att färgen kan dras av om man är missnöjd.

New paint and decals
New paint and decals on my Phantom 2

H3-D3 isärplockad, tear down

I have had two major crashes with my Phantom. Both of these, i suspect, is a combination of faulty GPS information and my inexperience. The Phantom handles the crashes fairly well, although the H3-D3 gimbal is rather fragile. So i have had to tear it down trying to repair it. I decided to share the photos of this in case they can be of any help to other ”crashers” out there. I apologise for the bad focus. Its hard to hold the iPhone with one hand and make sure the gimbal lays still. And the iPhone isn’t really the best camera for extreme closeups.

 

Crashed Phantom
Crashed Phantom! The prop guards took the brunt of force.
Skruva isär H3D3
Remove the plastic cover and gently peel the ribbon cable to the side. Here you find a screw.
Isärplockat
When you separate the camera holder from the motor pin. Be careful not to damage the twisted ribbon cable.
Motorn med pinnen på
This is the motor removed from the gimbal. The metal pin sometimes gets pressed in, or crocked after a crash. You need to make sure the pin isn’t stuck to the PCB.
Motorn i delar
This is the motor without the pin. After my crash this got crocked and I had to lift the pin from the PCB so it could rotate without touching it.
h3d3 motorn borttagen
Here is the motor and PCB mount on the gimbal.

Att flyga quadcopter.

cover@2x-cbfdc23273af09a5181cedb762d97b93Så då har jag haft en Phantom 2 i snart 3 månader, och frågan man ställer sig är: va det värt pengarna? Och en fråga som kanske inte är uppenbar när man sitter och dreglar över en av dessa ”ready to fly” quads. Va det värt besväret?

Om vi börjar med kostnaden. Nja… Alltså tekniken i dom här avancerade leksakerna är förbaskat kool. Och för några år sedan kostade denna bra mycket mer. Men jag kan se hur popularitet och ökad konkurrens kommer pressa priserna, och förbättra tekniken. Så om du inte absolut måste ha en nuuu. Så vänta lite. Det är en hel del ”dolda” kostnader som kommer med nästa frågas svar.

Va det värt besväret? Om jag vetat hur svårt det verkligen kan vara ibland. Och hur mycket strul det kan bli med denna rätt så avancerade teknik. Ja då vet jag inte om jag kanske nöjt mig med en Parrot AR Drone. Krasher och demolerade delar. Som ibland kan vara rätt dyra att ersätta. Obefintlig support från DJI. Hade ett problem med min H3-D3 gimbal som jag fortfarande inte fått något annat än ett automatgenererat svar på. Köp INTE från någon stor handlare som Webhallen eller Dustin. De har bra priser. Men när det strular så kan dom generellt sett inget om quadcopters, gimbals, etc. Och du kommer behöva driva dina support frågor själv gentemot DJI och deras generalagent i Sverige. Och där verkar inte heller finnas någon teknisk kompetens. Bara säljare. Tillslut hamnar du hos DJI Europe, som ligger i Tyskland. Där blir det helt tyst. En dedikerad återförsäljare förstår i alla fall frågan du har om du ringer och säger att det är fel på din gimbal. De andra har ingen aning.

Du kommer att krasha.
Du kommer att krasha.

 

Helikoptern i sig är rätt tålig, det som brukar gå sönder är propellerbladen. Vilka är lätta att byta ut. Men, som för mig, om helikoptern är ett medel för att kunna filma. Ja då måste du hänga på en känslig gimbal som kostar mycket pengar att ersätta. För det verkar inte finnas någon möjlighet att få den reparerad. Sedan är det själva kameran som hänger utan skyddsskal under helikoptern. Och krasha kommer du att göra, det är inte en fråga om, utan när, och hur många gånger!

Om jag inte bodde som jag gör med öppna ytor nära tillhands så vet jag inte om det är värt besväret. Du kan inte tro att du i tättbebyggt område kan lära dig att flyga. Risken att krasha in i något som du inte äger, eller i någon. Är alltför stor. Du måste alltså ta dig till platser där du kan flyga fritt utan risk för dig eller andra.

 

Flamwheel byggsats
Helikopter som måste byggas innan den kan flygas.

 

Phantom säljs som  ”Ready To Fly Charge up, take off”. Men det är antagligen i relation till hur en quadcopter i vanliga fall måste byggas ihop från diverse delar och trimmas in, lödas, skruvas. Ja i jämförelse med dessa så är Phantom bra mycket mer ”ready to fly”. Men den e verkligen inte färdig att flygas rätt ur lådan.

Du måste uppdatera mjukvara, lära dig dess signalsystem som består av blinkande led lampor i grönt, gult och rött. Utan att förstå dom så kommer det gå åt skogen, bokstavligen! Helikoptern kan komma att behöva trimmas in med en mjukvara som är allt annat än lätt att förstå. Och det kan vara så att det behövs göras med två olika program i rätt följd för att allt skall fungera som det ska.

För att du skall bli tillräckligt bra kompis med din helikopter så bör du ha lite elektronisk kunskap, och inte vara rädd för att skruva och pilla. Det är många av de som köper en Phantom som snart lägger ut den på blocket. Inte för att det inte va kul. Men för att det kräver tid och engagemang för att få den i luften och för att hålla den där. Om du dessutom vill ta vackra bilder, eller filma. Då krävs ennu mer!

 

/Micke picke pö